{"id":16130,"date":"2026-03-16T09:19:50","date_gmt":"2026-03-16T08:19:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/?p=16130"},"modified":"2026-03-16T09:23:11","modified_gmt":"2026-03-16T08:23:11","slug":"birineke-ku-38-sal-in-li-kurdistane-xwin-je-diherike-komkujiya-helebce","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/birineke-ku-38-sal-in-li-kurdistane-xwin-je-diherike-komkujiya-helebce\/","title":{"rendered":"Bir\u00eeneke ku 38 sal in li Kurdistan\u00ea xw\u00een j\u00ea diherike: Komkujiya Heleb\u00e7e"},"content":{"rendered":"<p>38 sal ber\u00ea \u00eero, li Rojhilata Nav\u00een d\u00eeroka mirovahiy\u00ea re\u015f kir \u00fb b\u00fb paytexta tirs\u00ea: Roja 16&#8217;\u00ea Adar\u00ea 1988&#8217;an, rej\u00eema d\u00eektator Saddam Husey\u00een bi \u00ear\u00ee\u015f\u00ean heway\u00ee li bajar\u00ea Heleb\u00e7\u00ea y\u00ea Iraq\u00ea komkuj\u00ee p\u00eak an\u00ee. Ev \u00ear\u00ee\u015fa mirovahiy\u00ea y\u00ea dijminane, pi\u015ft\u00ee Hiro\u015f\u00eema \u00fb Nagazak\u00ee di d\u00eeroka c\u00eehana n\u00fbjen de wek duyem\u00een komkujiya her\u00ee mezin a k\u00eemyew\u00ee t\u00ea tomar kirin \u00fb qonaxa her\u00ee hov \u00fb her\u00ee balk\u00ea\u015f a Komkujiya Enfal\u00ea ya li dij\u00ee gel\u00ea Kurd b\u00fb.<\/p>\n<p>W\u00ea sib\u00ea, 8 balafir\u00ean \u015fer \u00ean MiG-23 y\u00ean H\u00eaz\u00ean Heway\u00ee y\u00ean Iraq\u00ea, bi qas\u00ee 40 hezar nif\u00fbs\u00ea Heleb\u00e7ey\u00ea p\u00eanc saetan bi bombey\u00ean gaz\u00ea y\u00ean jehr\u00een barandin. P\u00ea\u015f\u00ee bi bombey\u00ean konvansiyonel cam\u00ean malan \u015fikandin da ku gaz bi bandortir belav bibe; pi\u015ftre gaz\u00ean mirin\u00ea y\u00ean wek\u00ee gaz\u00ea xerdel\u00ea, sar\u00een \u00fb tab\u00fbn\u00ea xistin dewr\u00ea. Gaz\u00ea t\u00fbj y\u00ea &#8220;b\u00eahna s\u00eav\u00ea&#8221; li bajar belav b\u00fb \u00fb di \u00e7end deq\u00eeqeyan de her der dagirt. Jin, zarok, kal \u00fb p\u00eer; siv\u00eel\u00ean ku dixwestin birevin, li kolanan, ber deriy\u00ean malan an di nav wesay\u00eetan de li ser hev ketin \u00fb can\u00ea xwe ji dest dan.<\/p>\n<p><strong>Encama komkujiy\u00ea xedar b\u00fb:<\/strong> Z\u00eadetir\u00ee 5 hezar kes, piraniya wan jin \u00fb zarok, di cih de \u015feh\u00eed ketin, z\u00eadetir\u00ee 10 hezar kes bi giran\u00ee bir\u00eendar b\u00fbn. Li gor\u00ee rapor\u00ean R\u00eaxistina Tenduristiy\u00ea ya C\u00eehan\u00ea (WHO), ji ber bandor\u00ean demdir\u00eaj \u00ean \u00ear\u00ee\u015f\u00ea heta \u00eero z\u00eadetir\u00ee 43 hezar \u00fb 753 kes mirine, z\u00eadetir\u00ee 61 hezar kes j\u00ee bi seqetiy\u00ean may\u00eende dij\u00een. Ji qurbanan %68\u00ea wan di bin 18 sal\u00ee de b\u00fbn. Pi\u015ft\u00ee \u00ear\u00ee\u015f\u00ea ji 216 gundan 198 ji wan bi temam\u00ee hatin tunekirin; \u00e7andin\u00ee, sewalkar\u00ee \u00fb \u00e7avkaniy\u00ean xwezay\u00ee y\u00ean her\u00eam\u00ea %100 hatin w\u00earankirin. Di nav wan ku reviyan \u00ceran \u00fb Rojhilata Kurdistan\u00ea de, ji 74 malbatan 211 zarok winda b\u00fbn; hinekan xwe gihandin malbat\u00ean xwe, l\u00ea gelek malbat h\u00een j\u00ee di nava \u00ea\u015f\u00ea de ne.<\/p>\n<p>Ev komkuj\u00ee, tev\u00ee ku ji aliy\u00ea civaka navnetewey\u00ee ve bi awayek\u00ee fireh hate \u015fermezarkirin j\u00ee, h\u00een li gelek welatan wek\u00ee qirkirin bi awayek\u00ee ferm\u00ee nay\u00ea naskirin. Parlamentoya Iraq\u00ea di 17&#8217;\u00ea Adar\u00ea 2011&#8217;an de Heleb\u00e7ey\u00ea wek\u00ee qirkirin ragihand \u00fb Dadgeha Bilind a Cezay\u00ea ya Iraq\u00ea j\u00ee ew wek\u00ee kiryar\u00ean qirkirin\u00ea p\u00eanase kir. L\u00eabel\u00ea hik\u00fbmeta Bexday\u00ea ji bo tazm\u00eenat\u00ea qurbaniyan gaveke \u015f\u00eanber \u00fb cid\u00ee neav\u00eatiye.<\/p>\n<p><strong>Heleb\u00e7e ne ten\u00ea berhema Saddam Husey\u00een \u00fb rej\u00eema Baas\u00ea b\u00fb;<\/strong> di heman dem\u00ea de ron\u00eekirina \u015fermezar a hevsengiy\u00ean h\u00eaz\u00ean navnetewey\u00ee y\u00ean w\u00ea dem\u00ea b\u00fb. Saddam, di dema \u015eer\u00ea \u00ceran-Iraq\u00ea de ji aliy\u00ea Rojava ve, bi taybet\u00ee ji h\u00eala DYA \u00fb Ewropay\u00ea ve hatib\u00fb \u00e7ekdarkirin \u00fb bi embar\u00ean gaz\u00ean k\u00eemyew\u00ee ve hatib\u00fb dagirtin. B\u00eay\u00ee v\u00ea pi\u015ftgiriy\u00ea, ew \u00ea nikarib\u00fb bi v\u00ee reng\u00ee \u00ear\u00ee\u015feke hovane \u00fb b\u00eaperwa li dij\u00ee gel\u00eak bike. Di dema komkujiy\u00ea de li paytext\u00ean c\u00eehan\u00ea ji bo Saddam xal\u00ee\u00e7e sor dihatin raxistin, \u015f\u00eev\u00ean ferm\u00ee dihatin day\u00een. Y\u00ean ku b\u00eadeng man, ne ten\u00ea tema\u015fevan b\u00fbn; ew\u00ean ku v\u00ea hov\u00eetiy\u00ea mumkin kirin j\u00ee b\u00fbn.<\/p>\n<p><strong>Heleb\u00e7e yek ji peyam\u00ean her\u00ee giran \u00ean li gel\u00ea Kurd b\u00fb:<\/strong> Ji t\u00eako\u015f\u00eena azadiy\u00ea veki\u015fin, wek\u00ee din kok \u00fb kok\u00ean we d\u00ea bi temam\u00ee b\u00ean tunekirin. S\u00eestema kap\u00eetal\u00eest ne ten\u00ea mirovan, lawiran, nebatan, ax\u00ea j\u00ee jehr kirib\u00fb da ku heb\u00fbna Kurdan ji bo her \u00fb her ji hol\u00ea rake. Ev, pi\u015ft\u00ee \u015eer\u00ea C\u00eehan\u00ea y\u00ea Duyem\u00een yek ji komkujiy\u00ean siv\u00eel \u00ean her\u00ee mezin b\u00fb ku di d\u00eerok\u00ea de qewim\u00ee.<\/p>\n<p>Her \u00e7iqas 38 sal derbas b\u00fbbin j\u00ee, zordar\u00ee \u00fb metirsiya komkujiy\u00ea li ser gel\u00ea Kurd ranewestiyaye. Li Bakur, Rojhilat, Ba\u015f\u00fbr \u00fb Rojava Kurdistan\u00ea h\u00eaz\u00ean dagirker; Tirkiye, \u00ceran, S\u00fbriye \u00fb Iraq pol\u00eet\u00eekay\u00ean \u00eenkar, tunekirin \u00fb as\u00eem\u00eelasyon\u00ea didom\u00eenin.<\/p>\n<p><strong>Bir\u00eena ku Heleb\u00e7e vekiriye h\u00een xw\u00een diherike:<\/strong> Zarok ji ber ku kevir av\u00eatine rast\u00ee \u00ee\u015fkencey\u00ean giran t\u00ean, z\u00eendanan t\u00eane dagirtin; serok\u00ean \u015faredariy\u00ean hatine hilbijartin, siyasetmedar t\u00ean girtin; ciwan ji ber daxwaza azadiy\u00ea t\u00ean \u00eedamkirin; li \u00e7iyayan \u00ear\u00ee\u015f\u00ean li dij\u00ee ger\u00eelayan \u00fb \u00ear\u00ee\u015f\u00ean \u00e7ek\u00ean k\u00eemyew\u00ee heta sala bor\u00ee j\u00ee b\u00ea navber didomiyan. Komkujiy\u00ean rasterast cih\u00ea xwe dan r\u00eabaz\u00ean zordariy\u00ea y\u00ean sof\u00eest\u00eeke, l\u00ea her h\u00eazek ku firsend\u00ea bib\u00eene, n\u00ee\u015fan daye ku d\u00ea ji hov\u00eetiy\u00ean ku Heleb\u00e7e bi\u015fewit\u00eene veneki\u015fe.<\/p>\n<p>Di sedsala 21&#8217;an de h\u00een j\u00ee Kurd di bin metirsiya komkujiy\u00ea de dij\u00een. Ev rast\u00ee, di t\u00eako\u015f\u00eena azadiy\u00ea de israr, r\u00eaxistinkir\u00ee \u00fb bi biryardar\u00ee b\u00fbn\u00ea careke din mecb\u00fbr dike. Li Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea avakirina pergal\u00ean federal wek\u00ee &#8220;t\u00ear&#8221; d\u00eetin \u00fb ketina rehetb\u00fbn\u00ea, t\u00ea wateya vekirina der\u00ee li l\u00eestik\u00ean n\u00fb. Dersa her\u00ee bingeh\u00een a ku ji Heleb\u00e7e div\u00ea were derxistin ev e: Li ser h\u00eaza xwe r\u00eaxistiniyeke xurt ava kirin, zihniyeta dagirker po\u015fman kirin \u00fb careke din bi v\u00ee reng\u00ee hov\u00eetiy\u00ea re r\u00fb bi r\u00fb nem\u00eenin.<\/p>\n<p><strong>Heleb\u00e7e ne ten\u00ea bir\u00eeneke nay\u00ea jib\u00eerkirin e;<\/strong> di heman dem\u00ea de yek ji sembol\u00ean her\u00ee xurt \u00ean \u00eeradeya berxwedana gel\u00ea Kurd e. V\u00ea \u00ea\u015fe ji b\u00eer nekin, daxwaza edalet\u00ea bikin \u00fb li ser r\u00eaya azadiy\u00ea gav\u00ean bi biryar bav\u00eajin, peywira her\u00ee p\u00eeroz a her ciwanek\u00ee Kurd ev e. \u015eeh\u00eed\u00ean Heleb\u00e7ey\u00ea bi r\u00fbmet bi b\u00eer t\u00eenim, ji dil\u00ea bir\u00eendar\u00ean me re \u015fifa dixwazim.<\/p>\n<p><strong>Ar\u00ee TUFAN<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.lekolin.org\/ku\/\"><strong>Navenda L\u00eakol\u00een\u00ean Stratej\u00eek A Kurdistan\u00ea<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>38 sal ber\u00ea \u00eero, li Rojhilata Nav\u00een d\u00eeroka mirovahiy\u00ea re\u015f kir \u00fb b\u00fb paytexta tirs\u00ea: Roja 16&#8217;\u00ea Adar\u00ea 1988&#8217;an, rej\u00eema d\u00eektator Saddam Husey\u00een bi \u00ear\u00ee\u015f\u00ean heway\u00ee li bajar\u00ea Heleb\u00e7\u00ea y\u00ea Iraq\u00ea komkuj\u00ee p\u00eak an\u00ee. Ev \u00ear\u00ee\u015fa mirovahiy\u00ea y\u00ea dijminane, pi\u015ft\u00ee Hiro\u015f\u00eema \u00fb Nagazak\u00ee di d\u00eeroka c\u00eehana n\u00fbjen de wek duyem\u00een komkujiya her\u00ee mezin a k\u00eemyew\u00ee [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":135,"featured_media":16131,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":{"format":"standard","jnews_video_option_group":[[]],"override":[{"template":"1","parallax":"1","fullscreen":"1","layout":"right-sidebar","sidebar":"archive-right","second_sidebar":"archive-right","sticky_sidebar":"1","share_position":"float","share_float_style":"share-normal","show_share_counter":"1","show_view_counter":"1","show_featured":"1","show_post_meta":"1","show_post_author":"1","show_post_date":"1","post_date_format":"default","post_date_format_custom":"Y\/m\/d","show_post_category":"1","post_reading_time_wpm":"300","post_calculate_word_method":"str_word_count","show_zoom_button":"1","zoom_button_out_step":"2","zoom_button_in_step":"3","show_post_tag":"1","show_prev_next_post":"1","show_popup_post":"1","show_comment_section":"1","number_popup_post":"1","show_post_related":"1"}],"image_override":[{"single_post_thumbnail_size":"crop-500","single_post_gallery_size":"crop-500"}],"trending_post_position":"meta","trending_post_label":"Trending","sponsored_post_label":"Sponsored by","disable_ad":"0","subtitle":"Komkujiya Heleb\u00e7e ne ten\u00ea \u00ear\u00ee\u015feke komkujiy\u00ea ye, bir\u00eeneke ku li ser wijdan\u00ea mirovahiy\u00ea hatiye x\u00eazkirin e."},"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":{"view_counter_number":"0","share_counter_number":"0","like_counter_number":"0","dislike_counter_number":"0"},"jnews_post_split":{"post_split":[{"template":"1","tag":"h2","numbering":"asc","mode":"normal","first":"0","enable_toc":"0","toc_type":"normal"}]},"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[777,883,4520,170,4115,33,1523],"class_list":["post-16130","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-makaleler","tag-bakur","tag-basur","tag-helepce","tag-iraq","tag-komkuji","tag-kurdistan","tag-qirkirin"],"acf":[],"post_mailing_queue_ids":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16130","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/users\/135"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16130"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16130\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16135,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16130\/revisions\/16135"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16131"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16130"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16130"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16130"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}