{"id":16206,"date":"2026-04-23T09:15:56","date_gmt":"2026-04-23T07:15:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/?p=16206"},"modified":"2026-04-23T09:15:56","modified_gmt":"2026-04-23T07:15:56","slug":"civaknasi-desthilatdari-u-rojhilata-navin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/civaknasi-desthilatdari-u-rojhilata-navin\/","title":{"rendered":"Civaknas\u00ee, Desthilatdar\u00ee \u00fb Rojhilata Nav\u00een"},"content":{"rendered":"<p>Civaknas\u00ee, zanisteke bingeh\u00een e ku avahiya civak\u00ea, t\u00eakiliy\u00ean mirov\u00ee \u00fb p\u00ea\u015fketina d\u00eerok\u00ee ya van t\u00eakiliyan l\u00eakol\u00een dike. Di heman dem\u00ea de zanisteke ku hi\u015fmendiya azadiy\u00ea p\u00ea\u015f dixe, ji bo pirsgir\u00eak\u00ean civak\u00ee \u00e7areseriyan hilber\u00eene \u00fb cih\u00ea mirov di nava civak\u00ea de watedar dike. Nasnameya civak\u00ee, \u00e7and, jiyana civak\u00ee, avahiya siyas\u00ee, ol, perwerde, avab\u00fbna gund \u00fb bajaran qad\u00ean bingeh\u00een \u00ean l\u00eakol\u00eena civaknasiy\u00ea ne. Ji v\u00ea aliy\u00ea ve civaknas\u00ee ne ten\u00ea diyar dike ka civak \u00e7awa dixebite, l\u00ea di heman dem\u00ea de wateya azadiy\u00ean takekes\u00ee \u00fb kolekt\u00eef j\u00ee derdixe hol\u00ea<\/p>\n<p>Di serdema modern\u00eeteya kap\u00eetal\u00eest de ku civaknasiya poz\u00eet\u00eev\u00eest civak\u00ea par\u00e7e dike \u00fb wek\u00ee rastiyeke objekt\u00eef dib\u00eene, perspekt\u00eefa n\u00fb ya civaknasiya d\u00eerok\u00ee bi away\u00ea yekb\u00fbn \u00fb senteza zanista d\u00eerok\u00ea \u00fb zanista civaknasiy\u00ea p\u00eak t\u00ea. Gotina R\u00eaber Apo ya \u201cD\u00eerok di roja me de ve\u015fart\u00ee ye, em di destp\u00eaka d\u00eerok\u00ea de ve\u015fart\u00ee ne\u201d dikare wek\u00ee derbir\u00eena civaknasiya d\u00eerok\u00ee j\u00ee were nirxandin.<\/p>\n<p>Yek ji qad\u00ean bingeh\u00een \u00ean l\u00eakol\u00eena civaknasiya d\u00eerok\u00ee azad\u00ee ye. Azad\u00ee ne ten\u00ea t\u00eageheke razber e, l\u00ea di nava t\u00eakiliy\u00ean civak\u00ee de wek\u00ee rastiyeke \u015f\u00eanber t\u00ea jiy\u00een. Di civakek\u00ea de asta azadiy\u00ea \u00e7iqas hebe, ew rasterast bi avahiy\u00ean abor\u00ee, siyas\u00ee \u00fb \u00e7and\u00ee y\u00ean w\u00ea civak\u00ea ve gir\u00eaday\u00ee ye. T\u00eakiliy\u00ean \u00e7\u00eenan, mekan\u00eezmay\u00ean desthilatdar\u00ee\u00ea \u00fb pergala abor\u00ee qad\u00ean azadiya takekesan diyar dikin. Ji ber v\u00ea yek\u00ea civaknas\u00ee azadiy\u00ea ne ten\u00ea wek\u00ee rew\u015feke takekes\u00ee, l\u00ea wek\u00ee p\u00eavajoyeke civak\u00ee dinirx\u00eene.<\/p>\n<p>L\u00ea bel\u00ea di d\u00eerok\u00ea de avahiy\u00ean desthilatdar\u00ee\u00ea ji bo domandina kontrola xwe li ser civak\u00ea am\u00fbr\u00ean cuda bi kar an\u00eene. Ev am\u00fbr ne ten\u00ea bi zor \u00fb zext\u00ea s\u00eenordar in. Ol, perwerde, medya \u00fb abor\u00ee j\u00ee b\u00fbne mekan\u00eezmay\u00ean kontrola desthilatdariy\u00ea ye. Bi v\u00ee away\u00ee mirov b\u00eay\u00ee ku hay j\u00ea hebin ber bi qalib\u00ean fikir\u00eena diyarkir\u00ee ve t\u00ean r\u00eavebirin \u00fb civak di nav tora denetima ned\u00eet\u00ee de t\u00ea girtin. Ev rew\u015f pergaleke ku mirov \u00fb civak\u00ea di nav \u201cqefesa hesin\u00ee\u201d de dij\u00ee diafir\u00eene.<\/p>\n<p>Ev avahiya hegemon\u00eek a desthilatdar\u00ee\u00ea ne ten\u00ea bi h\u00eaza kaba, l\u00ea bi am\u00fbr\u00ean fikir\u00ee y\u00ean nazik \u00fb s\u00eestemat\u00eek j\u00ee t\u00ea domandina. Bi riya medyay\u00ea algiy\u00ean hatine afirandin, bi riya perwerdey\u00ea \u00eedeolojiy\u00ean hatine day\u00een \u00fb norm\u00ean civak\u00ee c\u00eehana fikir\u00eena mirov\u00ee \u015fekil didin. Bi v\u00ee away\u00ee mirov pir caran bi \u00eeradeya xwe dibin be\u015fek ji v\u00ea pergal\u00ea. L\u00ea ev avah\u00ee bi dem\u00ea re me\u015fruiyeta xwe winda dikin \u00fb di nava civak\u00ea de t\u00ean pirsiyarkirin.<\/p>\n<p>Rojhilata Nav\u00een di d\u00eerok\u00ea de her tim ji bo destwerdan\u00ean h\u00eaz\u00ean mezin vekir\u00ee b\u00fbye erdn\u00eegar\u00eeyek e. Ev her\u00eam ne ten\u00ea qadek erdn\u00eegar\u00ee ye, l\u00ea di heman dem\u00ea de xala hevberdana \u00e7and, ol \u00fb \u015faristaniyet\u00ean cuda ye. L\u00ea ev dewlemend\u00ee pir caran b\u00fbye uns\u00fbreke pev\u00e7\u00fbn\u00ea.<\/p>\n<p>N\u00eaz\u00eekatiya oryantal\u00eest a Rojava, Rojhilata Nav\u00een li gor\u00ee berjewendiy\u00ean xwe p\u00eanase kiriye \u00fb ji n\u00fb ve \u015fekil daye. Di v\u00ea p\u00eavajoy\u00ea de ne ten\u00ea s\u00eenor, l\u00ea hi\u015fmendiya civakan j\u00ee hatine bandor kirin. Tev\u00eena civak\u00ean her\u00eam\u00ea li ser xwe j\u00ee ji derve hatiye diyarkirin; civak ji rastiy\u00ean xwe d\u00fbr ketine.<\/p>\n<p>Di bingeha pev\u00e7\u00fbn\u00ean li Rojhilata Nav\u00een de pir caran berjewendiy\u00ean abor\u00ee hene. Petrol, av, ax \u00fb p\u00ee\u015fesaziya \u00e7ekan van faktoran bingeh\u00ean sereke y\u00ean van pev\u00e7\u00fbnan in. \u015eer \u00fb kr\u00eez ne tesaduf\u00ee ne; berevaj\u00ee v\u00ea, ew berhem\u00ean pol\u00eet\u00eekay\u00ean plankir\u00ee ne. Cudahiy\u00ean mezheb\u00ee, nasnamey\u00ean etn\u00eek\u00ee \u00fb ol\u00ee b\u00fbne am\u00fbr\u00ean van pev\u00e7\u00fbnan.<\/p>\n<p>Peyman\u00ean d\u00eerok\u00ee y\u00ean wek\u00ee Peymana Sykes-Picot bingeha pirsgir\u00eak\u00ean \u00eero y\u00ean Rojhilata Nav\u00een ava kirine. Bi v\u00ea peyman\u00ea s\u00eenor\u00ean \u00e7\u00eakir\u00ee hatine x\u00eazkirin, gel ji hev qut kirine \u00fb civak\u00ean ku \u00e7anda yek e dane beramber\u00ee hev. Ev rew\u015f li her\u00eam\u00ea b\u00ea\u00eest\u00eeqrariyeke may\u00eende afirandiye \u00fb avahiya civak\u00ee k\u00fbr bandor kiriye.<\/p>\n<p>Dewlet\u00ean li Rojhilata Nav\u00een hatine damezrandin pir caran ji p\u00eaw\u00eestiy\u00ean civak\u00ea qut b\u00fbne. Van dewletan ne li berjewendiy\u00ean gel, l\u00ea li domandina heb\u00fbna xwe \u00fb parastina berjewendiy\u00ean h\u00eaz\u00ean ku p\u00ea ve gir\u00eaday\u00ee ne, rawestiyane. Ji ber v\u00ea yek\u00ea di navbera dewlet \u00fb civak\u00ea de qutb\u00fbneke k\u00fbr \u00e7\u00eab\u00fbye.<\/p>\n<p>Avahiya zordar \u00fb desthilatdar a dewlet\u00ea b\u00fbye astengeke mezin li p\u00ea\u015fiya p\u00ea\u015fketina civak\u00ee. Civak her tim di bin kontrol\u00ea de hatiye girtin \u00fb kapas\u00eeteya xwe-r\u00eavebirin\u00ea lawaz b\u00fbye. Ev rew\u015f bi taybet\u00ee li ser nif\u00fbsa ciwan bandoreke cid\u00ee \u00e7\u00eakiriye.<\/p>\n<p>Ciwan bi pirsgir\u00eak\u00ean wek\u00ee b\u00eakariy\u00ea, aloziya nasnamey\u00ea \u00fb biyan\u00eeb\u00fbna \u00e7and\u00ee re r\u00fb bi r\u00fb mane. Neb\u00fbna perwerdey\u00ea \u00fb newekheviya fersendan potansiyela ciwanan zehmet kiriye. L\u00ea tev\u00ee v\u00ea yek\u00ea ciwan\u00ee her tim d\u00eenam\u00eeka her\u00ee bi h\u00eaz a guhertin\u00ea ye. Ciwan\u00ean ku pergala hey\u00ee dipirsin \u00fb li alternat\u00eefan digerin, dikarin p\u00ea\u015feng\u00ean veguher\u00eeneke civak\u00ee ya n\u00fb bin.<\/p>\n<p>Li Rojhilata Nav\u00een ol, mezheb, nasnameya etn\u00eek\u00ee \u00fb avahiy\u00ean e\u015f\u00eer\u00ee bi hev re ketine. Van cudahiyan diviya b\u00fb dewlemendiyek\u00ea biafiranda, l\u00ea ji ber destwerdan\u00ean derve \u00fb pol\u00eet\u00eekay\u00ean desthilatdar\u00ee\u00ea b\u00fbne uns\u00fbr\u00ean pev\u00e7\u00fbn\u00ea.<\/p>\n<p>Civak li hember hev hatine dan\u00een, li \u015f\u00fbna hevgirtin\u00ea dijminat\u00ee hatiye hilberandin. Ev rew\u015f r\u00ea li ber d\u00eetina pirsgir\u00eak\u00ean rast\u00ee y\u00ean gelan girtiye \u00fb haw\u00eerdoreke pev\u00e7\u00fbn\u00ea ya domdar afirandiye.<\/p>\n<p>Kurd di v\u00ea p\u00eavajoy\u00ea de yek ji wan gelan in ku bedel\u00ean her\u00ee giran dane. Gel\u00ea Kurd ku b\u00fbye \u00e7ar par\u00e7e, her tim di bin pol\u00eet\u00eekay\u00ean zext, \u00eenkar \u00fb as\u00eem\u00eelasyon\u00ea de maye. Nasname, ziman \u00fb \u00e7anda Kurd\u00ee bi salan ve hatine \u00eenkar kirin. Ev ne ten\u00ea pirsgir\u00eaka komeke etn\u00eek\u00ee ye, l\u00ea di heman dem\u00ea de encama avahiya civaknasiyek\u00ea a gi\u015ft\u00ee ya Rojhilata Nav\u00een e.<\/p>\n<p>Bi heman away\u00ee gel\u00ea Filist\u00een\u00ea j\u00ee w\u00earankirineke civak\u00ee ya mezin jiyaye. Haw\u00eerdora \u015fer, dagirker\u00ee \u00fb pev\u00e7\u00fbn\u00ea ya domdar her qada civak\u00ea bandor kiriye. Perwerde, tendurist\u00ee \u00fb avahiya civak\u00ee bi awayek\u00ee cid\u00ee ziyanmend b\u00fbne. \u00ca\u015f\u00ean van her du gelan j\u00ee par\u00e7eyek ji p\u00eavajoyeke d\u00eerok\u00ee ya hevpar in \u00fb \u00e7are ten\u00ea bi hevgirtin\u00ea gengaz e.<\/p>\n<p>Modern\u00eete, kap\u00eetal\u00eezm, dewleta netewe \u00fb endustriyal\u00eezm li ser s\u00eayem\u00een\u00ea hatine avakirin. Ev pergal xwezay\u00ea w\u00earan kiriye, jinan di bin zext\u00ea de hi\u015ftine \u00fb civakan par\u00e7e kirine. Gelek pirsgir\u00eak\u00ean li Rojhilata Nav\u00een j\u00ee encama v\u00ea pergal\u00ea ne.<\/p>\n<p>Koma sermayeya mezin dema ku \u00e7avkaniy\u00ean xwezay\u00ee y\u00ean her\u00eam\u00ea talan dike, gel xizan b\u00fbne. Ev rew\u015f newekheviy\u00ean civak\u00ee k\u00fbr kirine \u00fb b\u00eaedaletiy\u00ea z\u00eade kiriye. Di heman dem\u00ea de nirx\u00ean \u00e7and\u00ee lawaz b\u00fbne, nasname par\u00e7e b\u00fbne \u00fb civak biyan\u00ee b\u00fbne.<\/p>\n<p>Ji bo \u00e7areseriya may\u00eende li Rojhilata Nav\u00een p\u00eaw\u00eest e t\u00eagihi\u015ftina civaka demokrat\u00eek were p\u00ea\u015fxistin. Ev t\u00eagihi\u015ftin wekheviy\u00ea, azadiy\u00ea, bratiy\u00ea \u00fb be\u015fdariy\u00ea esas digire. Li \u015f\u00fbna avahiy\u00ean dewlet\u00ea y\u00ean navend\u00ee \u00fb zordar, p\u00ea\u015fxistina r\u00eaveberiy\u00ean her\u00eam\u00ee \u00fb mecl\u00ees\u00ean gelan t\u00ea p\u00ea\u015fniyar kirin.<\/p>\n<p>Modela civaka demokrat\u00eek avahiyeke ku nasnamey\u00ean cuda dikarin bi hev re \u00fb wekhev bij\u00een p\u00ea\u015fb\u00een dike. Di v\u00ea model\u00ea de h\u00eaz ne di dest\u00ea desthilatdariya navend\u00ee de, l\u00ea di dest\u00ea gel bi xwe de ye. Civak biryar\u00ean xwe bi xwe digire \u00fb pa\u015feroja xwe bi xwe diyar dike.<\/p>\n<p>Azadiya jin\u00ea yek ji uns\u00fbr\u00ean her\u00ee gir\u00eeng \u00ean v\u00ea veguher\u00een\u00ea ye. Azadb\u00fbna jin\u00ea t\u00ea wateya azadb\u00fbna civak\u00ea. Bi heman away\u00ee t\u00eagihi\u015ftina jiyan\u00ea ya ku hevsengiya ekoloj\u00eek digire ber \u00e7avan, lihevkirina mirov \u00fb xwezay\u00ea ji n\u00fb ve ava dike.<\/p>\n<p><strong>Encam:<\/strong> Pirsgir\u00eak\u00ean li Rojhilata Nav\u00een berhem\u00ean p\u00eavajoy\u00ean d\u00eerok\u00ee ne \u00fb xwediy\u00ea taybetmendiya guhertin\u00ea ne. \u00c7areserkirina van pirsgir\u00eakan di nav re derbas dibe ku civak rastiya xwe ya civaknas\u00eek rast anal\u00eez bike. Li \u015f\u00fbna tirs \u00fb zext\u00ea div\u00ea ewleh\u00ee \u00fb hevgirtin, li \u015f\u00fbna pev\u00e7\u00fbn\u00ea bratiya bingeh were girtin.<\/p>\n<p>F\u00eamkirina rast a d\u00eerok, nasname \u00fb \u00e7anda xwe ya civakan gav\u00ean yekem\u00een \u00ean azadb\u00fbn\u00ea ne. Civaknas\u00ee di v\u00ea p\u00eavajoy\u00ea de hem wek\u00ee am\u00fbreke anal\u00eez\u00ea \u00fb hem j\u00ee wek\u00ee r\u00eaber roleke gir\u00eeng dil\u00eeze.<\/p>\n<p>Veguher\u00eeneke rast\u00een bi pejirandina nirx\u00ean demokrat\u00eek, xurtkirina hevgirtina civak\u00ee \u00fb p\u00ea\u015fxistina hi\u015fmendiya azadiy\u00ea gengaz e. Ten\u00ea bi v\u00ee away\u00ee civakeke adiltir, azadtir \u00fb a\u015ft\u00eepar\u00eaztir dikare were avakirin.<\/p>\n<p><strong>\u015eiyar ADIYAMAN<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.lekolin.org\/ku\/\"><strong>Navenda L\u00eakol\u00een\u00ean Stratej\u00eek A Kurdistan\u00ea<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Civaknas\u00ee, zanisteke bingeh\u00een e ku avahiya civak\u00ea, t\u00eakiliy\u00ean mirov\u00ee \u00fb p\u00ea\u015fketina d\u00eerok\u00ee ya van t\u00eakiliyan l\u00eakol\u00een dike. Di heman dem\u00ea de zanisteke ku hi\u015fmendiya azadiy\u00ea p\u00ea\u015f dixe, ji bo pirsgir\u00eak\u00ean civak\u00ee \u00e7areseriyan hilber\u00eene \u00fb cih\u00ea mirov di nava civak\u00ea de watedar dike. Nasnameya civak\u00ee, \u00e7and, jiyana civak\u00ee, avahiya siyas\u00ee, ol, perwerde, avab\u00fbna gund \u00fb bajaran [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16207,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":{"format":"standard","jnews_video_option_group":[[]],"override":[{"template":"1","parallax":"1","fullscreen":"1","layout":"right-sidebar","sidebar":"archive-right","second_sidebar":"archive-right","sticky_sidebar":"1","share_position":"float","share_float_style":"share-normal","show_share_counter":"1","show_view_counter":"1","show_featured":"1","show_post_meta":"1","show_post_author":"1","show_post_date":"1","post_date_format":"default","post_date_format_custom":"Y\/m\/d","show_post_category":"1","post_reading_time_wpm":"300","post_calculate_word_method":"str_word_count","show_zoom_button":"1","zoom_button_out_step":"2","zoom_button_in_step":"3","show_post_tag":"1","show_prev_next_post":"1","show_popup_post":"1","show_comment_section":"1","number_popup_post":"1","show_post_related":"1"}],"image_override":[{"single_post_thumbnail_size":"crop-500","single_post_gallery_size":"crop-500"}],"trending_post_position":"meta","trending_post_label":"Trending","sponsored_post_label":"Sponsored by","disable_ad":"0","subtitle":"Veguher\u00eeneke rast\u00een bi pejirandina nirx\u00ean demokrat\u00eek, xurtkirina hevgirtina civak\u00ee \u00fb p\u00ea\u015fxistina hi\u015fmendiya azadiy\u00ea gengaz e."},"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":{"view_counter_number":"0","share_counter_number":"0","like_counter_number":"0","dislike_counter_number":"0"},"jnews_post_split":{"post_split":[{"template":"1","tag":"h2","numbering":"asc","mode":"normal","first":"0","enable_toc":"0","toc_type":"normal"}]},"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[3967,4550,1105,4551,4077,3593,3937],"class_list":["post-16206","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-politik-analiz","tag-azadi","tag-civaknasi","tag-desthilatdari","tag-ol","tag-perwerde","tag-reber-apo","tag-rojhilata-navin"],"acf":[],"post_mailing_queue_ids":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16206","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16206"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16206\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16208,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16206\/revisions\/16208"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16207"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16206"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16206"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16206"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}