{"id":16366,"date":"2026-06-09T08:48:01","date_gmt":"2026-06-09T06:48:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/?p=16366"},"modified":"2026-06-09T08:48:01","modified_gmt":"2026-06-09T06:48:01","slug":"rojhilata-navin-konfederalizma-demokratik-u-siyaset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/rojhilata-navin-konfederalizma-demokratik-u-siyaset\/","title":{"rendered":"Rojhilata Nav\u00een, Konfederal\u00eezma Demokrat\u00eek \u00fb Siyaset"},"content":{"rendered":"<p>Diyardeya siyaset\u00ea ku di qonaxa civak\u00eeb\u00fbna mirovahiy\u00ea de bi exlaq\u00ea ve gir\u00eaday\u00ee p\u00ea\u015fketiye, di Man\u00eefestoya \u015earistaniya Demokrat\u00eek de rast\u00ee anal\u00eezek berfireh t\u00ea. Perspekt\u00eefa ku ji h\u00eala R\u00eaber Apo ve hat\u00ee p\u00ea\u015fxistin li Rojhilata Nav\u00een bi r\u00eaya Konfederal\u00eezma Demokrat\u00eek \u015fiklek berbi\u00e7av digire. Ji bo ku van perspekt\u00eefan bi awayek\u00ee rast werin f\u00eamkirin, div\u00ea anal\u00eeza hey\u00ee j\u00ee bi awayek\u00ee rast were kirin.<\/p>\n<p>Li Rojhilata Nav\u00een, siyaset ji h\u00eala d\u00eerok\u00ee \u00fb civak\u00ee ve ji h\u00eala h\u00eaz, hevseng\u00ee \u00fb ewlehiy\u00ea ve hatiye \u015fekilkirin. L\u00eabel\u00ea, div\u00ea siyaset t\u00ea wateya r\u00eavebirina xwe ji h\u00eala gel ve \u00fb d\u00eetina \u00e7areseriyan ji bo pirsgir\u00eak\u00ean xwe y\u00ean hevpar. L\u00eabel\u00ea, li Rojhilata Nav\u00een, siyaset pir caran ne bi armanca avakirina jiyanek \u00e7\u00eatir bi p\u00ea\u015fxistina nirx\u00ean hevpar \u00ean civak\u00ea, l\u00ea bi t\u00eagih\u00ee\u015ftina parastina pergal\u00ean hey\u00ee \u00fb parastina heb\u00fbn\u00ea di nav hevsengiy\u00ean guherbar de t\u00ea kirin.<\/p>\n<p>Ji ber v\u00ea yek\u00ea, ewleh\u00ee li her\u00eam\u00ea b\u00fbye mekan\u00eezmayeke kontrol\u00ea ya navend\u00ee. Dewlet her faktoreke siyas\u00ee ya li dervey\u00ee s\u00eenor\u00ean xwe wek\u00ee r\u00eeskek potansiyel dib\u00eenin, pol\u00eet\u00eekay\u00ean xwe y\u00ean navxwey\u00ee \u00fb dervey\u00ee li gor\u00ee xet\u00ean ewlehiy\u00ea \u015fekil didin. Pirsgir\u00eaka Kurd li Tirkiyey\u00ea m\u00eenakek gir\u00eeng a v\u00ea yek\u00ea ye. S\u00fbriye, Iraq \u00fb \u00ceran bi heman away\u00ee pol\u00eet\u00eekay\u00ean ewlehiy\u00ea y\u00ean li ser bingeha jeopol\u00eet\u00eek dime\u015f\u00eenin. Li hundir, n\u00eeqa\u015f\u00ean li ser nasnameya \u00e7and\u00ee \u00fb siyaseta demokrat\u00eek di navenda mijar\u00ea de ne, l\u00ea li derve, hevsengiy\u00ean h\u00eaz\u00ea \u00fb n\u00eaz\u00eekatiy\u00ean le\u015fker\u00ee pir gir\u00eeng in.<\/p>\n<p>Di rew\u015fa S\u00fbriyey\u00ea de, qelsb\u00fbna desthilatdariya dewlet\u00ea b\u00fbye sedema derketina gelek dewlet, kom, mil\u00ees \u00fb navend\u00ean h\u00eaz\u00ea y\u00ean c\u00fbda. P\u00ea\u015feroj ne diyar e. B\u00ea\u00eest\u00eeqrar\u00ee berdewam dike ji ber ku h\u00eaz\u00ean her\u00eam\u00ee \u00fb c\u00eehan\u00ee hewl didin ku bandor\u00ea li ser S\u00fbriyeyeke par\u00e7eb\u00fby\u00ee bikin. Kr\u00eez\u00ean her\u00eam\u00ee li Rojhilata Nav\u00een her\u00eam\u00ee nam\u00eenin; ew bandor\u00ea li hevsengiya tevahiya her\u00eam\u00ea dikin. Zext\u00ean abor\u00ee, dorp\u00ea\u00e7kirina d\u00eeplomat\u00eek \u00fb destwerdan\u00ean derve bandora aktor\u00ean siyas\u00ee y\u00ean her\u00eam\u00ee k\u00eam dikin.<\/p>\n<p>Rojhilata Nav\u00een bi piran\u00ee ji h\u00eala s\u00eenor\u00ean ku ji h\u00eala h\u00eaz\u00ean derve ve hatine x\u00eazkirin \u00fb hevsengiy\u00ean ku hatine dan\u00een ve hatiye \u015fekildan. \u00c7avkaniy\u00ean enerjiy\u00ea, r\u00eay\u00ean bazirganiy\u00ea \u00fb baregeh\u00ean le\u015fker\u00ee h\u00eaman\u00ean bingeh\u00een \u00ean siyaseta her\u00eam\u00ee ne. Pirsgir\u00eaka Kurd di dil\u00ea van hevsengiyan de ye. Herwiha rikberiya di navbera \u00cesra\u00eel, \u00ceran \u00fb Amer\u00eekay\u00ea de j\u00ee be\u015fek gir\u00eeng a v\u00ea s\u00eestem\u00ea ye.<\/p>\n<p>L\u00eabel\u00ea, pirsgir\u00eaka bingeh\u00een li Rojhilata Nav\u00een ne ewleh\u00ee ye; neb\u00fbna demokras\u00ee, azad\u00ee, edalet \u00fb lihevhatina civak\u00ee ye. Aramiya may\u00eende ne bi pol\u00eet\u00eekay\u00ean le\u015fker\u00ee \u00fb ewleh\u00ee-navend\u00ee, l\u00ea bi be\u015fdarb\u00fbna kom\u00ean civak\u00ee y\u00ean c\u00fbda di p\u00eavajoya siyas\u00ee de \u00fb xurtkirina mekan\u00eezmay\u00ean demokrat\u00eek dikare were bidestxistin.<\/p>\n<p>Tay\u00eenkirina qey\u00fbman \u00fb n\u00eeqa\u015f\u00ean dadwer\u00ee li Tirkiyey\u00ea j\u00ee div\u00ea di v\u00ea \u00e7ar\u00e7ovey\u00ea de werin nirxandin. Her ku li aliyek\u00ee behsa demokrat\u00eekb\u00fbn \u00fb \u00e7areseriya pirsgir\u00eaka Kurd t\u00ea kirin, li aliy\u00ea din j\u00ee, destwerdan\u00ean li dij\u00ee partiy\u00ean siyas\u00ee rew\u015fek nakok diafir\u00eenin. Her ku di\u00e7e e\u015fkeretir dibe ku Kili\u00e7daroglu, ku bi nav\u00ea qa\u015fo muxalefet\u00ea t\u00ea bikar an\u00een, ji destp\u00eak\u00ea ve projeyek ji bo domandina Erdogan di desthilatdariy\u00ea de ye. Di v\u00ee war\u00ee de, em dib\u00eenin ku ev kesayetiya bi xwe pirsgir\u00eak ku karakter\u00ea w\u00ee bi qas\u00ee p\u00ealav\u00ean w\u00ee erzan e, vediguhere argumanek bik\u00earhat\u00ee ji bo xirabkirina siyaseta li Tirkiye \u00fb Rojhilata Nav\u00een. Diyar e ku siyaset bi r\u00eaya arguman\u00ean weha, h\u00eaza dadwer\u00ee \u00fb pol\u00eesan bi tund\u00ee t\u00ea \u00eestismarkirin.<\/p>\n<p>\u00cero, bi saya p\u00ea\u015fketin\u00ean teknoloj\u00eek \u00fb medyaya civak\u00ee, mirov dikarin bi hi\u015fmend\u00eetir mudaxeley\u00ee p\u00eavajoy\u00ean siyas\u00ee bikin \u00fb rexney\u00ean xwe b\u00eatir e\u015fkere bikin. Ev yek siyaset\u00ea d\u00eenam\u00eektir dike.<\/p>\n<p>Ne ten\u00ea li Tirkiyey\u00ea, l\u00ea di heman dem\u00ea de li Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea j\u00ee, h\u00eaz\u00ean c\u00eehan\u00ee \u00fb her\u00eam\u00ee hewl didin ku hevsengiy\u00ean hey\u00ee biguher\u00eenin. Div\u00ea \u00een\u00eesiyat\u00eef\u00ean wek\u00ee entegrekirina h\u00eaz\u00ean P\u00ea\u015fmerge di nav art\u00ea\u015fa Iraq\u00ea de di v\u00ea \u00e7ar\u00e7ovey\u00ea de werin nirxandin. Par\u00e7eb\u00fbna Kurdan bi xwe \u00fb zehmetiy\u00ean wan \u00ean di tevger\u00eena hevbe\u015f de zem\u00eenek berhemdar ji bo destwerdan\u00ean dervey\u00ee diafir\u00eenin.<\/p>\n<p>Rojhilata Nav\u00een di van sal\u00ean daw\u00ee de yek ji serdem\u00ean xwe y\u00ean her\u00ee aloz dij\u00ee. Kr\u00eez\u00ean siyas\u00ee, abor\u00ee \u00fb civak\u00ee bi hev ve gir\u00eaday\u00ee ne. Kurd di navenda van veguher\u00eenan de ne. Tevgera azadiy\u00ea ji bo \u00e7areseriyek li ser bingeha t\u00eagih\u00ee\u015ftinek exlaq\u00ee \u00fb siyas\u00ee ya civak\u00ea par\u00eazvaniy\u00ea dike.<\/p>\n<p>Her \u00e7end hilbijartin bi gelemper\u00ee li Rojhilata Nav\u00een t\u00eane lidarxistin j\u00ee, bandora parlamentoyan s\u00eenordar e \u00fb siyaset di bin bandora dewlet, art\u00ea\u015f, saziy\u00ean ewlehiy\u00ea, e\u015f\u00eer \u00fb kom\u00ean berjewendiy\u00ea y\u00ean c\u00fbrbec\u00fbr de t\u00ea \u015fekildan. Sermayeya navnetewey\u00ee \u00fb h\u00eaz\u00ean c\u00eehan\u00ee j\u00ee di van p\u00eavajoyan de rolek diyarker dil\u00eezin. Hevpeyman\u00ee pir caran diguherin \u00fb hevsengiy\u00ean her\u00eam\u00ee bi berdewam\u00ee ji n\u00fb ve t\u00eane saz kirin.<\/p>\n<p>Di serdema p\u00ea\u015f de, pirsgir\u00eaka Kurd d\u00ea bibe mijara n\u00eeqa\u015f\u00ean din. Her ku p\u00ea\u015fbaziya li ser kor\u00eedor\u00ean enerj\u00ee \u00fb bazirganiy\u00ea k\u00fbrtir dibe, Kurd d\u00ea di navenda v\u00ea p\u00ea\u015fbaziy\u00ea de bin. Pirsgir\u00eaka Kurd ne ten\u00ea meseleyeke dewlet\u00ean her\u00eam\u00ee ye; ew pirsgir\u00eakeke aloz e ku xwed\u00ee p\u00eevan\u00ean nasname, r\u00eavebirin, siyaset, civak \u00fb t\u00eakiliy\u00ean navnetewey\u00ee ye.<\/p>\n<p>S\u00eestem\u00ean siyas\u00ee y\u00ean hey\u00ee li Rojhilata Nav\u00een, li \u015f\u00fbna \u00e7areserkirina pirsgir\u00eakan, hewl didin ku kr\u00eezan bir\u00eave bibin \u00fb hevsengiyek li gor\u00ee hegemonyay\u00ea ava bikin. Berevaj\u00ee v\u00ea, Tevgera Azadiy\u00ea modelek siyas\u00ee ya alternat\u00eef bi raman\u00ean demokrasiya her\u00eam\u00ee, xwer\u00eaveberiy\u00ea \u00fb r\u00eaxistina civak\u00ee p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f dike. T\u00eageha konfederal\u00eezma demokrat\u00eek j\u00ee di v\u00ea \u00e7ar\u00e7ovey\u00ea de t\u00ea nirxandin. Ji bo Tirkiyey\u00ea, pirsgir\u00eaka Kurd ne ten\u00ea meseleyeke siyaseta navxwey\u00ee ye; ew rasterast bandor\u00ea li siyaseta derve j\u00ee dike. Bi taybet\u00ee, avahiya Rojava ku r\u00eayeke s\u00eayem\u00een li S\u00fbriyey\u00ea ye, wek\u00ee pirsgir\u00eakek ewlehiy\u00ea t\u00ea d\u00eetin \u00fb ev bandor\u00ea li t\u00eakiliy\u00ean bi h\u00eaz\u00ean navnetewey\u00ee re dike. Ji bo \u00e7areserkirina pirsgir\u00eak\u00ea, t\u00eageha dewlet\u00ea div\u00ea di nav parad\u00eegmayek demokrat\u00eek de ji n\u00fb ve were n\u00eeqa\u015f kirin \u00fb bi demokrasiy\u00ea re lihevhat\u00ee be.<\/p>\n<p>Di nav armanc\u00ean sereke y\u00ean siyaseta Rojhilata Nav\u00een a Amer\u00eekay\u00ea de misogerkirina ewlehiya \u00cesra\u00eel\u00ea, kontrolkirina \u00e7avkaniy\u00ean enerjiy\u00ea \u00fb \u015fekildana hevsengiy\u00ean her\u00eam\u00ee li gor\u00ee berjewendiy\u00ean xwe ne. Berevaj\u00ee v\u00ea, t\u00ea d\u00eetin ku dewlet\u00ean her\u00eam\u00ee li ser pol\u00eet\u00eekay\u00ean neteweperest \u00fb ol\u00ee y\u00ean ku ziman, \u00e7and \u00fb heb\u00fbna civak\u00ee ya Kurdan \u00eenkar dikin israr dikin.<\/p>\n<p>Di encam\u00ea de, a\u015ft\u00ee \u00fb aramiya may\u00eende li Rojhilata Nav\u00een ten\u00ea li ser bingeha perspekt\u00eefa neteweya demokrat\u00eek, n\u00eaz\u00eekatiya konfederal\u00eezma demokrat\u00eek \u00fb wekheviya gelan dikare were damezrandin. Tekane r\u00eaya ku gel\u00ean her\u00eam\u00ea bi hev re di a\u015ft\u00ee \u00fb biratiy\u00ea de bij\u00een, xurtkirina demokrasiy\u00ea li her \u00e7ar per\u00e7ey\u00ean Kurdistan\u00ea \u00fb p\u00eakan\u00eena vebijarka konfederal\u00eezma demokrat\u00eek ji bo tevahiya Rojhilata Nav\u00een e.<\/p>\n<p><strong>\u015eiyar ADIYAMAN<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.lekolin.org\/ku\/\"><strong>Navenda L\u00eakol\u00een\u00ean Stratej\u00eek A Kurdistan\u00ea<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Diyardeya siyaset\u00ea ku di qonaxa civak\u00eeb\u00fbna mirovahiy\u00ea de bi exlaq\u00ea ve gir\u00eaday\u00ee p\u00ea\u015fketiye, di Man\u00eefestoya \u015earistaniya Demokrat\u00eek de rast\u00ee anal\u00eezek berfireh t\u00ea. Perspekt\u00eefa ku ji h\u00eala R\u00eaber Apo ve hat\u00ee p\u00ea\u015fxistin li Rojhilata Nav\u00een bi r\u00eaya Konfederal\u00eezma Demokrat\u00eek \u015fiklek berbi\u00e7av digire. Ji bo ku van perspekt\u00eefan bi awayek\u00ee rast werin f\u00eamkirin, div\u00ea anal\u00eeza hey\u00ee j\u00ee [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16367,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":{"format":"standard","jnews_video_option_group":[[]],"override":[{"template":"1","parallax":"1","fullscreen":"1","layout":"right-sidebar","sidebar":"archive-right","second_sidebar":"archive-right","sticky_sidebar":"1","share_position":"float","share_float_style":"share-normal","show_share_counter":"1","show_view_counter":"1","show_featured":"1","show_post_meta":"1","show_post_author":"1","show_post_date":"1","post_date_format":"default","post_date_format_custom":"Y\/m\/d","show_post_category":"1","post_reading_time_wpm":"300","post_calculate_word_method":"str_word_count","show_zoom_button":"1","zoom_button_out_step":"2","zoom_button_in_step":"3","show_post_tag":"1","show_prev_next_post":"1","show_popup_post":"1","show_comment_section":"1","number_popup_post":"1","show_post_related":"1"}],"image_override":[{"single_post_thumbnail_size":"crop-500","single_post_gallery_size":"crop-500"}],"trending_post_position":"meta","trending_post_label":"Trending","sponsored_post_label":"Sponsored by","disable_ad":"0","subtitle":"A\u015ft\u00ee \u00fb aramiya may\u00eende li Rojhilata Nav\u00een ten\u00ea li ser bingeha perspekt\u00eefa neteweya demokrat\u00eek, n\u00eaz\u00eekatiya konfederal\u00eezma demokrat\u00eek \u00fb wekheviya gelan dikare were damezrandin."},"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":{"view_counter_number":"0","share_counter_number":"0","like_counter_number":"0","dislike_counter_number":"0"},"jnews_post_split":{"post_split":[{"template":"1","tag":"h2","numbering":"asc","mode":"normal","first":"0","enable_toc":"0","toc_type":"normal"}]},"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[2966,4604,467,713,3593,3937,203],"class_list":["post-16366","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-makaleler","tag-amerika","tag-konfederalizma-demokratik","tag-kurd","tag-politika","tag-reber-apo","tag-rojhilata-navin","tag-tirkiye"],"acf":[],"post_mailing_queue_ids":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16366","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16366"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16366\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16368,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16366\/revisions\/16368"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16367"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16366"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16366"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lekolin.org\/ku\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16366"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}